Det borde knappast ha undgått någon aktiv aktiehandlare att i det kortare perspektivet (1 till 10 dagar) så har börsen en stark tendens att ta tillbaka kortsiktiga vinster och förluster. Denna era av jämviktspendling öppnar upp för en mängd olika strategier som identifierar när priset är översålt eller överköpt. En av de kanske enklaste strategierna för att fånga det här konceptet är en strategi som går ut på att man ska köpa ett instrument när dess pris är det lägsta för de senaste sju dagarna och sedan hålla i sin position tills priset når det högsta på sju dagar. Man drar på så pass nytta av att priset har en tendens att stiga efter nya lägsta och sjunka efter nya högsta noteringar.
Det instrument som kommer att testas här är OMXS30, som representerar de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen i omsättning. Självklart lämpar sig strategin för många fler instrument så som aktier, men OMXS30 ger ens position en lägre risk att påverkas stort av yttre faktorer eftersom det är ett index och rör sig endast efter vad den större delen av aktiemarknaden gör. I aktier finns det en risk att företaget skulle komma med en nyhet och få aktien att göra en kraftig rörelse emot en position. I den jämförelsen skulle OMXS30 inte påverkas lika kraftigt då den endast påverkas av vad de 30 aktierna gör som helhet och på så sätt minskas risken för kraftiga rörelser.
Eftersom OMXS30 just är ett index och inget man kan handla med så måste man förlita sig på ett derivat som är designade att röra sig som sitt underliggande. Två sådana derivat är Xact Bear och Bull. De är gjorda för att röra sig -150 %, respektive 150 % mot underliggande, som är själva OMXS30. Detta öppnar upp för en del intressanta möjligheter, man kan inte bara få exponering mot index utan man kan också få negativ exponering och hävstång.
Så, hur skulle de då se ut om man fick för sig att handla Xact Bull och Bear med den enkla strategin att köpa sju dagars lägsta kurs och sälja sju dagars högsta?
De gröna visar avkastningen för hela strategin under testperioden från början av 2005 till augusti 2010. Det röda visar avstånden mellan strategins avkastning för en dag och för den dag avkastningen stod på topp.
Resultatet är baserat på de historiska kurserna man kan hitta på NASDAQ OMXs hemsida och antar att man kunde få den exakta stängningskursen med hela kapitalet. LH står för Lägsta-Högsta, vilket är namnet strategin kommer få när jag refererar till den. Det diagrammen visar är att LH-strategin fungerade bra under år då trenden var uppåtgående för Xact Bull och dåligt när den var nedåtgående. För Xact Bear var strategin inte effektiv i någon trend.
Dock är det frågan om sju dagar verkligen är ett bra val som nivå för lägsta och högsta priset. Antal dagar kan undersökas närmare, och bäst görs det med hjälp av en 3D optimering!
KvA
Följande är resultatet för tre Candlestick-formationer där öppningen är vid samma kurs som stängningen, så kallade Doji-formationer. Det finns tre definitioner på Doji-formationer. Formationerna är:
1. Gravestone Doji; när öppningen och stängningen båda är stapelns lägsta punkt.
2. Dragonfly Doji; när öppningen och stängningen båda är stapelns högsta punkt. 3. Longlegged Doji; när öppningen och stängningen båda är på samma kurs och ligger i stapelns mitt. Att definiera den som exakt i mitten hade förmodligen aldrig gett något underlag som kunde testas så jag satta reglerna så att de stängningen fick avvika från mittpunkten med högst 5 % av stapelns längd.
Genomsnittlig avkastning dagen efter för 50 aktier på Stockholmsbörsen:
Intressant nog så var resultatet för de staplar jag skulle definiera som svaga (gravestone doji) negativt. Samtidig så var resultatet för Dragonfly doji positivt. Detta verkar gå emot resultatet för andra starka/svaga formationer som burkar följas av negativ/positiv avkastning. Longlegged Doji liknar mer avkastningen för vilken dag som helst. Ingen formation gav någon imponerande avkastning, så jag skulle inte se Doji-formationer som ett bra underlag för att handla.
KvA
Det här är en uppföljare på föregående inlägg. I denna serie ska vi testa hur dagens stapel-formation påverkar morgondagens pris. Efter att ha gått igenom fem staplar med öppningen under stängningen har det nu kommit till staplar med en öppning över stängningen, så kallade röda staplar. Candlestick-formationerna jag ska testa är:1.Red Marubozu; när öppningskursen är samma som dagens högsta kurs och stängningen är dagens lägsta.
2.Inverted Hammer Shooting Star; när öppningskursen är i den nedre halvan av stapeln och stängningen är dagens lägsta.
3.Long Red Candlestick:; när öppningskursen är över stängningen och "svansarna", eller delen av stapeln som inte omfattas av utrymmet mellan öppningen och stängningen är båda under 10 % av den totala stapelns längd.
4.Spinning Top; när utrymmet mellan öppningen och stängningen är mindre än den övre och den undre svansen samt öppningen är över stängning.
5.Hammer / Hanging Man; när öppningen är samma som den högsta kursen och stängningen sker i den övre halvan av stapeln. 
Klar triumf för de starkast de starkaste säljar-staplarna. Red Marubozo no 6 och Inverted Hammer är starka tecken på en följande uppgång. Resultatet är mycket bra, speciellt med tanke på att strategierna är baserade på en enskild dag. I nästa inlägg ska vi testa ytterligare tre candlestick-formationer och förhoppningsvis, sätta vår nyvunna kunskap till praktisk nytta...KvA
Det här är första delen i en serie om Candlestick-formationer. Jag ska i de tre följande inläggen testa olika formationer för kurserna för öppningen, högstapriset, lägstapriset och stängningen. I teorin ska man kunna få ut en edge av att studera hur dessa fyra priser hamnar i relation till varandra. Personligen har jag aldrig varit särskilt insatt i alla de spännande staplarna med lockande namn, så jag kände att det var tid att se om det skulle vara värt besväret.
Självklart så kan man definiera en stapel hur man vill, allt från en månad till en minut, men jag ska bara testa deras effektivitet på dagsstaplar.
Jag ska börja med "de fem gröna "-stapelformationerna som är:
1.Green Marubozu; när öppningskursen är samma som dagens lägstakurs och stängningen är dagens högsta.
2.Hammer / Haningman; när öppningskursen är i den övre halvan av stapeln och stängningen är dagens högsta.
3.Long Green Candlestick; när öppningskursen är under stängningen och "svansarna", eller delen av stapeln som inte omfattas av utrymmet mellan öppningen och stängningen är båda under 10 % av den totala stapelns längd.
4.Spinning Top; när utrymmet mellan öppningen och stängningen är mindre än den övre och den undre svansen samt öppningen är under stängning.
5.Inverted Hammer / Shooting Star; när öppningen är samma som den lägsta kursen och stängningen sker i den undre halvan av stapeln. Så vad är då den mest sannolika utveckling följande börsdag efter en av dessa formationer? Jag har genomfört att test på de 50 största bolagen på Stockholmsbörsen med historiska kurser från Yahoo (justerat för fel, splittar..). Jag tog sedan den genomsnittliga avkastningen dagen efter en viss formation för att se om de hade någon inverkan.
Siffrorna representerar formationerna i ordningen som de står i beskrivningen ovan. Inte alltför förvånande för mig så var de starkaste formationerna en indikation på att aktien skulle gå ner följande dag. Samtidigt så var de formationer som visade svaghet mycket bra på att indikera att aktien skulle gå upp. Detta har att göra med en viss "mean-reversion"-effekt som har uppstått för aktier det senaste decenniet, styrka brukar följas av svaghet och tvärtom.
Som slutsats kan man man säga att formationerna gjorde vad de skulle. De talade om vad dagens styrka var, tricket är bara att veta hur man ska agera baserat på det.
KvA
En av de bästa strategierna som är baserade på tidsdynamik är den så kallade "turn of the month"-strategin. Reglerna är att gå lång de fyra sista och de tre första dagarna i varje månad. Strategin är inkluderas i State of the Market-strategin som jag håller på att utveckla och jag tänkte presentera hur resultatet hade sett ut för själva TOTM-strategin för OMXS30 de senaste 20 åren.
Ganska jämn kurva med få längre nedgångar. Strategin står vid sidan vid de flesta större rasen och undviker på så sätt 2008 års krasch. Intressant att strategin har hållit i sig så länge, vad som orsakar avkastningen kan jag bara gissa. Kanske är det för att flera större aktieplacerare fyller på sina portföljer just vid månadsskiftet, eller för att det kommer ett stort inflöde av kapital från småsparare. Jag kommer inte utveckla min presentation om TOTM-strategin mer för att det redan finns så mycket bra undersökningar för alla intresserade. T.ex här, här och här...
För att följa upp på föregående inlägg som handlar om vilken effekt månaden har på utvecklingen för OMXS30-index så kommer här ett testet av en portfölj som baserar sina positioner på vad det är för månad. Förra testet visade att juni, augusti och september var i genomsnitt negativa för aktiemarknaden. Så hur hade det då sett ut om man endast investerade i de månader som var historiskt positiva?
Diagrammet visar utvecklingen för en portfölj som investerar i index i alla månader förutom månad 6, 8 och 9. Utvecklingen är avsevärt lugnare än index och verkar avkasta bättre i en ganska jämn takt. Men hur ser det ut om vi bryter ner utvecklingen år för år.
En genomsnittlig avkastning på 16,7 % och 3,6 % över medel för index är inte alltför dåligt. I 13 fall av 24 var avkastningen bättre än index. Detta ger en träffsäkerhet på 50 %, styrkan ligger i att portföljen avkastar mer de år den vinner över index än de år den inte gör det. De gånger portföljen presterar bättre är det i genomsnitt med 16,3 % mot -9,1 % i medelförlust.
Trevlig avkastning, men knappast en speciellt robust strategi. Börsutvecklingen påverkas mer av andra variabler än månaden så månadseffekten kommer inte vara en av strategierna i State of the Market-systemet.
KvA
I ett försök att hitta fler strategier att inkludera i mitt nya system fastnade jag på tidsdynamik. Idén bakom tidsdynamiken är att ett specifikt datum skulle leda till att marknaden får en tendens att stiga eller falla. Vanliga talessättet "köpa till sillen och sälja till kräftorna" kan tolkas som en strategi baserad på tidsdynamik. Men är allt bara nonsens eller finns en effekt på aktiemarknaden som kan förklaras med säsongen?
Så, här är ett test jag gjort!
Staplarna visar den genomsnittliga avkastningen för dagarna i varje månad för OMXS30 indexet sedan 1986. En snabb titt visar att de bästa månaderna är februari och april. Att köpa till sillen i juni och sälja till kräftorna i augusti ser inte ut att vara en alltför förträfflig strategi. En bättre devis hade varit "köp till nyår sälj till mors dag".
Visste ser avkastningen utmärkt ut här, man hur ska vi veta om vi kan lita på testets slutsats?
För att bättre undersöka om det finns någon edge så kan vi göra ett hypotestest. Jag har valt att göra ett T-test. Staplarna visar nu vad sannolikheten för att avkastningen skiljer sig från noll är. Värden över 95% visar att vår signifikansnivån är under 5%, vilket är den vanliga nivån från vilken vi kan anta att alternativhypotesen är sann.
Augusti och September visar sig vara mycket negativa och vi kan anta att det inte beror helt på slumpen. Juni däremot verkar vara mer slumpmässig och den negativa avkastningen är inte speciellt sannolik. De flesta andra månaderna är positiva där det lönar sig att investera i aktier.
De enda månaderna som visar en genomsnittlig negativ avkastning är juni, augusti och september. Det fick mig att undra, hur skulle det se ut om vi bara investerade i aktier i de månader som visade positiv avkastning? Det ska vi undersöka i följande inlägg...
KvA
Efter uppkomsten av internethandel så har fondmarknaden exploderat i Sverige. Fler människor än någonsin investerar aktivt i fonder och många väljer själva den sammansättning av fonder som ska ge dem en stor pension i framtiden. Vad många inte vet är dock, att med några enkla matematiska regler, så kan de avsevärt minska på risken i sin fondportfölj och få mycket högre avkastning. I det här testet har jag simulerat en bred fondportfölj som består av 15 Swedbank Robur fonder. Jag har inkluderat fonder från alla kategorier och som har funnits i minst 10 år.Här är en lista;- Pacificfonden
- Europafonden
- Privatiseringsfonden
- Japanfonden
- Amerikafonden
- Nordenfonden
- Exportfonden
- Allemansfonden IV
- Småbolagsfonden Sverige
- Rysslandfonden
- Östeuropafonden
- Realinvest
- Finansfonden
- Kommunikationsfonden
- Råvarufonden
15 olika fonder ger en ganska diversifierad portfölj. Dock står den inte emot marknadens svängningar och upplevde en ganska stor "Draw Downs" när finanskrisen slog till.För att börja vårt test ska vi testa hur det hade set ut om man använt sig av ett trendfilter och sålde fonden så fort trenden gick i fel riktning. I det här exemplet har jag använt mig av ett enkelt Medelvärde för att identifiera när trenden har vänt. När priset är över 100 dagars medelvärde så är trenden upp. Portföljen investerar en femtondel av kapitalet i varje fond den första januari 2001 och håller kvar vid fonden så länge trenden är upp. Varje köp och sälj sker först fem dagar efter signalen för att ta hänsyn till den tid det tar att köpa en fond.
Avsevärt bättre resultat. Bättre än orginalet på alla punkter och dubbelt så hög avkastningen per år. Såklart skulle resultatet påverkas av att man måste betala skatt när man byter fonder under ett år. Men resultatet är ändå mycket bra för ett mycket enkelt koncept. Mycket kan ännu förbättras. Vad skulle hända om man investerade i räntefonder istället för att ligga likvid? vad skulle hända om man skiftade allokeringen av kapital till den bästa fonden för den senaste tiden? Fortsättning följer...
